Festival 14-26 april 2015

Under 2015 fyller två av musikens mästare 150 år – Jean Sibelius och Carl Nielsen. Stockholms Konserthus firar med världens största Sibelius-Nielsen-festival!

Med Kungliga Filharmonikerna och chefdirigent Sakari Oramo i centrum – och med nio gästande orkestrar från Sverige, Finland och Danmark – bjuder vi in till en gigantisk festival för att fira de båda jubilarerna. Kungliga Filharmonikerna inleder och avslutar samt står för den centrala konserten som utgör det enda direkta konsertmötet mellan Sibelius och Nielsen.

Det blir dagliga konserter, inspirerande föreläsningar samt utställningar kring båda tonsättarna. Välkommen till symfoniska porträtt av två nordiska mästare!

Jean Sibelius och Carl Nielsen levde i en tid då många vedertagna sanningar om musik omprövades i grunden. Både deras yrkes- och privatliv präglades av en samhällsutveckling som förde med sig allt från nymodigheter som inspelningsteknik till bildandet av nya nationer. Symfonigenren var under omvandling av musikens modernister, men med sin traditionsbundenhet utgjorde dess form ändå den trygga grunden för båda tonsättarnas konstnärliga utveckling. Den erbjöd Sibelius den logiska strukturen inom vilken han kunde utforska sin fantasis flöden. Nielsen å sin sida, fann i den symfoniska formen vägar för att ge uttryck för det okonstlade ursprung som han älskade så mycket. Sibelius/Nielsen-festivalen lyfter fram de musikaliska strömningar som påverkade dem båda, och ger en unik möjlighet att få lyssna till tonsättarnas samtliga symfonier i en orkestral kontext.

 

Kalender

Tisdag 14 april kl 18.00

0

En introduktion till festivaltonsättarna av
JOHN FELLOW & ILKKA ORAMO

Kungliga Filharmonikernas Blåsarkvintett
Cecilia Zilliacus violin
Bengt Forsberg piano

Två experter på Sibelius respektive Nielsens liv och verk lotsar lyssnarna in i det stora firandet av tonsättarnas 150-årsjubileum. Författaren John Fellow, som är född i Odense där Nielsen tjänstgjorde som militärmusiker, delar med sig av sin forskning om de influenser som hjälpte Nielsen att utveckla en unik röst bland danska tonsättare. Sibelius sammansatta personlighet och övertygande kompositioner kommer att analyseras av Ilkka Oramo, professor emeritus i musikteori vid Sibeliusakademin i Helsingfors och en ledande auktoritet på Sibelius musik. Föredragen varvas med kammarmusik framförd av den framstående svenska violinisten Cecilia Zilliacus, Bengt Forsberg, erkänd världen över för sitt arbete som ackompanjatör och kammarmusiker, och Kungliga Filharmonikernas Blåsarkvintett.

• Föreläsare Ilkka Oramo håller föredraget på svenska före paus
• Föreläsare John Fellow håller föredraget på engelska efter paus

Onsdag 15 april kl 19.00

1

KUNGLIGA FILHARMONIKERNA
Dirigent SAKARI ORAMO

Tjajkovskij Symfoni nr 6 "Pathétique"
Sibelius Symfoni nr 1

Tjajkovskij hörde till de främsta samtida tonsättarna i Sibelius ungdom. Hans musik spelades världen över av många framstående musiker. Den sjätte symfonin, färdig bara månader före Tjajkovskijs död 1893, är full av ytterligheter; från triumf till tragedi, från djärvhet till desperation. Genom – och bortom – det självupplevda vittnar hans musik om djup kännedom av våra mänskliga villkor. Den unge Sibelius influerades otvetydigt av ryssens skaparkraft, hans frihet i uttrycket och hans skickliga orkestrering. Sibelius första symfoni uruppfördes 1899 och fick ett fint mottagande. I öppningens klarinettsolo och i den intensiva finalen kan man höra hyllningen till Tjajkovskij. ”I den mannen finns mycket sådant som också jag har”, skrev Sibelius till sin bror. Med det sagt, är det likafullt originaliteten i Sibelius verk som fångar vår uppmärksamhet och håller den kvar i sitt grepp.

Torsdag 16 april kl 19.00

2

ODENSE SYMFONIORKESTER
Dirigent ALEXANDER VEDERNIKOV

Brahms Symfoni nr 4
Nielsen Symfoni nr 1

Med ungdomlig glöd tog Carl Nielsen till sig Brahms och Beethovens musik. Den första egna symfonin från början av 1890-talet hör ihop med pojkårens drömmar om att ”skapa stor musik”. Verket har hämtat inspiration från hur Brahms kunde utveckla ett musikaliskt tema genom en hel sats eller en hel symfoni. Den första symfonin avslöjar också Nielsens önskan att bryta sig loss från traditionen och finna sin egen röst. En tidig kritiker skrev att den första symfonin påminde om det resultat som uppstår när ett barn leker med dynamit – en träffande beskrivning av musikens kraft och äventyrlighet.

Brahms fjärde symfoni blev färdig 1885 och var snart inlemmad i standardrepertoaren för symfoniorkestrar. Hans avsikt med fjärde symfonin var att komponera överväldigande och kraftfull musik. I Nielsens första symfoni kan man tydligt höra ekot av samma självförtroende.

Fredag 17 april kl 19.00

3

HELSINGFORS STADSORKESTER
Dirigent JOHN STORGÅRDS

Mendelssohn-Bartholdy Symfoni nr 4 "Den italienska"
Sibelius Symfoni nr 2

”Du minns vilken roll Italien spelade för Tjajkovskijs utveckling…”, skrev baron Axel Carpelan till sin vän Jean Sibelius. En tanke om att besöka Italien fick fäste, och Sibelius reste söderut år 1901. Han började där skissa på det som skulle bli den andra symfonin, och vid hemkomsten skrev han färdigt verket. Symfonin genomsyras av starka influenser från Medelhavet, smakfullt blandade med klanger ur djupet av den nordiska folksjälen. I partituret finner man också invävda referenser till Mendelssohn-Bartholdys ”italienska” symfoni, som också den inspirerats av synintryck och klanger under en Italienresa (1829). Den italienska symfonin, tonsättarens fjärde, som utmärks av sin värme, blev en succé vid uruppförandet i London och blev snart etablerad i standardrepertoaren.

Lördag 18 april kl 15.00

4

NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTER
Dirigent MICHAEL FRANCIS

Ives Symfoni nr 2
Nielsen Symfoni nr 2 "De fire temperamenter"

Marschmelodier och folkmusik länkar samman Ives andra symfoni och Nielsens dito från början av 1900-talet. Båda verken är originella och utmanande – från start till slut. Charles Ives arbetade under stora delar av sitt liv inom försäkringsbranschen. Han hämtade inspiration ur sin barndoms musik, och vävde avsiktligt in amerikanska hymner, populära melodier och militärmarscher i sin andra symfoni. Nielsen, å sin sida, utforskade vad han beskrev som ”idén om de fyra mänskliga karaktärstyperna”; kolerikern, flegmatikern, melankolikern och den hjärtvärmande sangvinikern. Hans andra symfoni uruppfördes 1902, med honom själv som dirigent.

Söndag 19 april kl 15.00

5

KUNGLIGA HOVKAPELLET
Dirigent LEIF SEGERSTAM
ELIN ROMBO sopran

Mahler Symfoni nr 4
Sibelius Symfoni nr 3

Sibelius mötte Mahler i Helsingfors strax efter uruppförandet av sin tredje symfoni. De två tonsättarna kom bra överens, men kom ihop sig om symfonins själva väsen. Sibelius talade om genrens logik och formens allvar. ”Nej!” sa Mahler. ”Symfonin måste vara som världen. Den måste innefatta allt!” Formen och den tematiska utvecklingen var i fokus när Sibelius skrev den tredje symfonin (1904–1907), ett verk i tre satser som är intrikat i varje detalj, men ändå återhållet i uttrycket. Den balanserade kompositionen, symboliserad av det enkla slutet i första satsen, står i kontrast till den romantiska andan i Mahlers fjärde symfoni (1899–1900).

Måndag 20 april kl 18.00

6

HELSINGBORGS SYMFONIORKESTER
Dirigent STEFAN SOLYOM

Beethoven Symfoni nr 3 "Eroica"
Nielsen Symfoni nr 3 "Sinfonia espansiva"

I ett brev i februari 1909 skrev Nielsen till Sibelius och lovordade ”den märkliga och unika kraft som strålar från din [andra symfoni]”. Den danska tonsättaren hade tagit särskilt intryck av den storslagenhet och frid som vilade över kollegans verk, och använde inspirationen därifrån i sin tredje symfoni (1910–1911). Han tog också med vad han lärt sig från sina grundliga studier av Beethoven när han arbetade med partituret. Titeln, Sinfonia espansiva, berättar om det mänskliga medvetandet, som genom arbete och visdom utvidgar sig. I de befallande öppningsackorden känner man tydligt igen början av Beethovens tredje symfoni. Eroican ekar genom hela Nielsens trea, ett verk som också lämnar rum för kontemplation i den idylliska tredje satsen.

Tisdag 21 april kl 19.00

7

KUNGLIGA FILHARMONIKERNA
Dirigent SAKARI ORAMO

Sibelius Symfoni nr 4
Nielsen Symfoni nr 4 "The Inextinguishable"

Stormaktspolitik, föråldrade statsskick och en militarism med katastrofala följder ledde till att Europas sekellånga fred tog slut 1914. Vid samma tid arbetade Nielsen med sin fjärde symfoni. Första världskriget kom att kasta långa skuggor över Danmark och på det privata planet led Nielsen av både äktenskapligt haveri och en skaparkris. Hans fjärde symfoni, framförd och inspelad oftare än någon av de andra, uttrycker essensen av ”det som är outsläckligt”. Med det menas den eviga livsenergi som bor i musiken. Den frigörs i fyran med våldsam kraft av den dubbla uppsättningen av pukor i verkets final.

Sibelius turbulenta fjärde symfoni blev färdig 1911, och är märkt av tonsättarens rädsla för sjukdom och hans bittra erfarenhet av postoperativ depression.

Onsdag 22 april kl 19.00

8

FINSKA RADIONS SYMFONIORKESTER
Dirigent HANNU LINTU

Stenhammar Symfoni nr 2
Sibelius Symfoni nr 5

När Wilhelm Stenhammar, tonsättare och framtida förste dirigent för Konsertföreningen i Stockholm (nuvarande Kungliga Filharmonikerna) hörde Sibelius andra symfoni, lade han sin egen första symfoni på hyllan. Uppfinningsrikedomen tillsammans med den tillstramade formen i vännen och kollegans verk influerade honom när han sedan påbörjade sin andra symfoni. Han beskrev den själv som ”nykter och ärlig musik, utan klatsch”. Dess djärva teman kom till 1911 i Rom, och mejslades sedan ut och skrevs färdiga i Göteborg 1915. Det gör symfonin till samtida med Nielsens fyra och Sibelius femma. Den senare komponerades också under flera års tid, samtidigt som första världskriget rasade. Inspirationen till symfonins närapå mystiska kvaliteter har hämtats från Finlands oförstörda skogar och sjöar, och från Sibelius egen övertygelse om att han skrev för Guds orkester, i himmelen.

Torsdag 23 april kl 19.00

9

MALMÖ SYMFONIORKESTER
Dirigent MARC SOUSTROT

Atterberg Symfoni nr 5 "Sinfonia funebre"
Nielsen Symfoni nr 5

Kurt Atterbergs musikaliska panorama inbegrep folkmusiken och de svenska nationalromantiska strömningarna, vilket man också kan höra i flera av hans nio symfonier. Han nådde enorma framgångar i Tyskland, inte minst tack var sin ”Sinfonia funebre” från 1922. Två år senare, 1924, framfördes Nielsens vilda femma för första gången i Sverige. I en recension avfärdade Kurt Atterberg symfonin som ”värdelös”. Med sitt kaotiska virveltrumsolo, sin råstyrka och flerstämmighet på kollisionskurs, framkallade musiken en skandal jämförbar med den som uppstått i Paris ett decennium tidigare när Stravinskys Våroffer uruppfördes.

 

Fredag 24 april kl 18.00

10

SVENSKA KAMMARORKESTERN
Dirigent THOMAS DAUSGAARD

Vaughan Williams Symfoni nr 5
Sibelius Symfoni nr 6

År 1921 reste Sibelius till England, där han vid en mottagning i London mötte Ralph Vaughan Williams. Vaughan Williams änka har senare berättat att de båda kämpade med att göra sig förstådda ”på dålig franska… även om viljan var den bästa från båda håll”.
Vaughn Williams dedicerade ursprungligen sin kontemplativa femte symfoni (1938–43), till Jean Sibelius, ”vilkens goda exempel är värdigt all imitation.” Sibelius hörde radioutsändningen av det svenska förstagångsframförandet med Kungliga Filharmonikerna 1943. ”Kultur och rik mänsklighet!” skrev han. ”Mig ger Williams mer än någon kan ana”.
I Sibelius sjätte symfoni (1923) skapas en meditativ klangbild med hjälp av ett mycket enkelt melodiskt material och förtrollande rytmiska upprepningar.

Lördag 25 april kl 15.00

11

GÖTEBORGS SYMFONIKER
Dirigent ALEXANDER SHELLEY

Walton Symfoni nr 1
Sibelius Symfoni nr 7

Idérik och inspirerad, symmetrisk och balanserad. Den sjunde symfonin kom att bli Jean Sibelius sista, i en räcka som för gott förlänat honom en plats bland de främsta symfonikerna.
Symfonin uruppfördes av Kungliga Filharmonikerna under ledning av Jean Sibelius själv. Verket, som ursprungligen kallades Fantasia sinfonica, är komponerat i en sammanhängande sats. Sibelius fyrar av den med ett majestätiskt trombontema som återkommer genom hela stycket. Musikens expansion och utbrott av glödande energi vittnar om tonsättarens säkra hand och symfoniska uppfinningsrikedom.
William Waltons första symfoni (1943) lutar sig mot Sibelius arv och ger anledning att minnas Sibelius berömda liknelse av symfonin som en flod. Waltons idéer flödar här med ohejdbar styrka.

 

Söndag 26 april kl 15.00

12

KUNGLIGA FILHARMONIKERNA
Dirigent SAKARI ORAMO

Sjostakovitj Symfoni nr 15
Nielsen Symfoni nr 6 "Sinfonia semplice"

Döden kastar sin mörka skugga över båda verken vid denna konsert. Nielsens sjätte symfoni (1924–1925) var till en början tonsättarens försök att skriva ett verk som skilde ut sig från sina föregångare genom att vara mer ”älskvärt och glidande”, som han själv uttryckte det. Arbetet påverkades emellertid av Nielsens hjärtbesvär och yrkesmässiga bekymmer.
Trots att stycket är till synes ”enkelt” i form och orkestrering, så är dess känslomässiga och psykologiska utblick påfallande komplex, särskilt i den vilda andra satsen och den introspektiva tredje.
Strax efter färdigställandet av den femtonde symfonin (1971) drabbades Sjostakovitj för andra gången av en hjärtattack. Och precis som Nielsen skalar Sjostakovitj i sin musik bort allt ytligt för att i stället fokusera på människans eviga rädsla inför döden.





Konsertintroduktioner

Varje festivalkonsert föregås av en introduktion med Mats Engström, programdirektör och tillika festivalens musikaliska kurator, tillsammans med inbjudna gäster. Såväl Ilkka Oramo, professor emeritus i musik vid Sibeliusakademin i Helsingfors, och John Fellow, Nielsenexpert och redaktör för den omfattande ”Brevudgaven” med Nielsens korrespondens, står på gästlistan för några av samtalen. Bland övriga deltagare finns Kungliga Filharmonikernas chefdirigent Sakari Oramo, Ida-Maria Vorre från Carl Nielsen-museet i Odense och flera svenska musiker och dirigenter. Konsertintroduktionerna hålls en timme före respektive konsert i Aulinsalen. Särskild biljett behövs, begränsat antal platser. För detaljerat program, se konserthuset.se. Biljetter 50 kr

Read more»

Utställningar

Möt Jean Sibelius och Carl Nielsen i utställningar om deras liv och verk i anslutning till festivalkonserterna på Konserthuset. Den internationella vandringsutställningen ”Carl Nielsen – music is life” är producerad av Odense Bys Museer inför jubileumsåret 2015. Utställningen fokuserar tematiskt på olika perioder i Nielsens liv och innehåller bilder, filmer och audio. Finlandsinstitutet producerar en unik Sibeliusutställning innehållande både ett rikt bildmaterial och film. Besökaren kommer även att bjudas in i Jean Sibelius ”hem”. De båda utställningarna kompletteras av exklusivt historiskt material kring de båda tonsättarna ur Konserthusets eget arkiv. Utställningarna kan besökas i samband med konserterna, och håller även öppet dagtid i samband med festivalen: vardagar kl 16.00-18.00, lördagar och söndagar kl 12.00-14.00. Öppet även under Kulturnatten lördag 25 april kl 18-24. Fri entré!

Read more»

Programbok

En omfattande programbok tar fram inför festivalen och blir ett helt unikt dokument. Den rikt illustrerade volymen innehåller essäer och utförliga verkkommentarer av den danske författaren och Nielsen-experten John Fellow samt av den finske musikvetaren och Sibelius-specialisten, professor emeritus Ilkka Oramo. Här finns också beskrivningar av programkopplingarna mellan de olika verken i texter av Konserthusets programdirektör Mats Engström. Pris 195 SEK

Read more»

Biljetter

Online
www.konserthuset.se
Frågor: biljett@konserthuset.se

Telefon
08-50 66 77 88
Måndag-fredag kl 11.00-18.00
Lördag kl 11.00-15.00

Biljettkontor
Besöksadress: Hörnet Sveavägen/Kungsgatan
Måndag-fredag kl 11.00-18.00
Lördag kl 11.00-15.00
Konsertdag öppnar biljettkontoret minst två timmar före konsert. 

Festivalpaket

Ta chansen att uppleva en världsunik händelse! Med något av våra festivalpaket får du en bra rabatt på dina biljetter.

• Festivalfyran: 4-7 valfria konserter till 20 % rabatt.
• Festivalåttan: 8-11 valfria konserter till 25 % rabatt.
• Festivaltolvan: Alla tolv konserterna till 30 % rabatt.

Andra rabatter:
Pensionärs- och studentrabatt: 10 %
Ungdomsrabatt, upp till 26 år: 50 %
Grupprabatt: 15 %
Konsertserierabatt: 15 %

 

×

×

×

Jean Sibelius

1865-1957
Hårt supande, cigarrökande och vidlyftig med pengarna; Jean Sibelius levde livet till fullo innan han vid höjden av sin berömmelse drog sig tillbaka från offentligheten. Hans musik fångade och gav uttryck för den finska folksjälen långt innan landets självständighets-förklaring 1917. Sibelius hämtade inspiration i de finska urskogarna och i landets rikhaltiga fauna av folksagor. Han har förblivit en hjälte i sitt hemland, och såväl vid nationella kristillstånd som vid högtider har tondikten Finlandia ofta varit det som spelats för att förena folket. Sibelius hörde till de första klassiska tonsättare som nådde popularitet genom nya medier som inspelningar och radioutsändningar. Men framförallt bar han med stor personlig särprägel den symfoniska traditionen in i nittonhundratalet.

Sibelius föddes i Hämeenlinna den 8 december 1865. Bara ett par år senare dog hans far, som var militärläkare, och lämnade familjen utblottad. En morbror uppmuntrade pojkens musikintresse, vilket förde med sig att unge Sibelius fick ta violinlektioner av ortens kapellmästare. Sibelius utvecklade sina färdigheter som violinist och tonsättare vid det nystartade Musikinstitutet i Helsingfors. Vidare studier i Berlin och Wien banade väg för hans genombrottskompositioner, däribland tondikterna Kullervo och Karelia. Redan tidigt på nittonhundratalet, innan han odlat ett mer internationellt tonspråk, hade han uppnått världsrykte som Finlands främste tonsättare. Perioder av alkoholmissbruk och depression ledde till att han drog sig tillbaka, men först efter det att han komponerat mästerverk som den sjunde symfonin och Tapiola.

×

Carl Nielsen

1865-1931
Carl Nielsen föddes den 9 juni 1865 och växte upp på idylliska Fyn. Han var den sjunde i en syskonskara på tolv. Trots de enkla förhållanden familjen levde under uppmuntrades han av sina föräldrar att studera violin och gå med i ortens amatörorkester. Den fynska naturen och det mänskliga psyket utgör stommen i hans värv: i sin självbiografi beskriver Nielsen de barndomsintryck som lade grunden för hans konstnärliga strävan efter äkthet. Musiken från uppväxtåren var melodisk: wienklassiker, folkmusik och de militärmarscher han lärde sig som tonårig orkestermedlem i Odense. Som student vid konservatoriet i Köpenhamn skolades han i den tyska romantiken, men han kom att föredra den nyktra logiken hos Dvorák och Brahms framför de expressiva ytterligheterna hos Wagner. Att han var gift med en konstnär, skulptören Anne-Marie Brodersen, påverkade honom också i stilistiskt hänseende, om än äktenskapet var stormigt.

Nielsens lärlingsår inkluderade tjänst som violinist i Det Konglige Kapel och perioder av utlandsstudier. 1905 kunde han hänge sig åt komponerandet på heltid, ett upplägg som tidvis avbröts av uppdrag som gästdirigent och en olycklig period som andre kapellmästare för Det Kongelige Kapel. Nielsens symfonier, solokonserter och sceniska verk står i kontrast till den då rådande, musikaliska tendensen i Danmark som utgjordes av en mer mjuk och säker romantik. ”Jag ville ha starkare rytm och mer avancerad harmonik” förklarade Nielsen, en strävan han förverkligade mycket distinkt i sina sex symfonier.

 

×